Det krävs en väldigt naiv person (eller en amerikan) för att tro att Lance Armstrong aldrig använde förbjudna preparat när han i överlägsen, suverän och vidunderlig stil vann sju raka Tour de France-segrar. Alla – alla – hans värsta konkurrenter, Jan Ullrich, Marco Pantani, Tyler Hamilton, med flera, har åkt dit senare. Men de förlorade alla åt Armstrong.
Nu har den amerikanska antidopningsbyrån USADA till slut ändå beslutat väcka åtal mot Armstrong, efter att den allmänna åklagaren lagt ned sin undersökning mot honom. Det handlar nu om dopningsprover tagna 2009-2010, alltså relativt färska anklagelser.
Jag har ställt mig kritisk till de tidigare utredningarna mot Armstrong, så som den allmänna åklagarens utredning i LA som riktade sig mot vad som skedde i slutet av 90-talet och början av 2000-talet i Armstrongs stall US Postal/Discovery Channel. Det är bäst att låta det förflutna vila i fred. Ingen gräver längre i DDR-arkiven heller.
Det här är lite annorlunda, för anklagelserna är så färska. Till slut kan Armstrong bli fälld och gå miste om en eller flera av sina TdF-titlar.
Bra eller dåligt? Inte är det åtminstone bra för cykelsporten att en av dess största ikoner någonsin och killen som gjorde cykelsporten stor i USA avslöjas som en bedragare. Bäst skulle det vara om vi skulle lägga EPO-eran bakom oss och fokusera på nutiden.
Anklagelserna innebär också ett abrupt slut på Armstrongs lovande triathlonkarriär. Det har i och för sig cirkulerat envisa rykten om att han av någon anledning sluppit bli dopingtestad under sina tävlingar hittills.
¨
2 kommentarer
Mångkunniga journalisten Marcus Lindqvist har tillbringat största delen av sin fritid under de senaste femton åren med att träna och tävla i cykling och triathlon samt entusiastiskt följa ishockey,cykling,basket och annan idrott. Som aktiv idrottare samt som journalist med utrikesnyheter,ekonomi och sport som specialområden förhåller sig skribenten extremt kritiskt till sportklicheer och dumma bortförklaringar.
En knepig fråga, som du säger, alla som följer cykelsporten förstår nog att Armstrong precis som de allra flesta i den generation cyklister inte var rena. Det är förståss viktigt att sända en signal till alla idrottare att även om man inte åker fast under sin karriär, så kommer det nya dopingsanalysmetoder som kan hitta preparat som för ögoblicket inte är möjliga att hitta, och dessa kommer att användas även på äldre prover. Men det känns som de har jagat Armstrong nog nu, signalen har sänds att man inte är grön bara för att man har klarart sig under sin aktiva karriär, det räcker nu. Inget gott för cyklingen kan komma ur detta. Jag har otroligt svårt att tänka mej att Armstrong var dopad under sin comeback, han hade allt för mycket att förlora på detta, alla hans tidigare prestationer skulle dras i smutsen. För att att ta en sådan risk för så liten belöning måste man vara en psykopat, men det kan ju förståss inte uteslutas…
PS. Skulle vara intressant att köra lite nya tester på blodprover från 90-talets skidhjältar från våra präktiga grannländer DS.
Om Lance Armstrong skulle fråntas sina sju Tour de France-segrar skulle segrarna i efterskott tillfalla personligheter som Jan Ullrich (tre gånger), Alex Zülle, Joseba Beloki och Ivan Basso. Av dem utpekades Jan Ullrich, Ivan Basso och Joseba Beloki i Operacion Puerto-härvan och Basso avtjänade också en avstängning. Alex Zülle medgav att han använt EPO i samband med Festina-skandalen. Att kanske lika så bra Armstrong får behålla sina segrar.