Kjell Carlströms före detta stallkamrat i Team Sky, Bradley Wiggins, måste ses som en tidig favorit till Tour de France som börjar om en månad. Årets upplägg med över hundra km individiuellt tempo är som gjort för honom och han har tidigare visat att han nuförtiden också kan hänga med i branta berg. I och för sig är det inga riktigt branta berg i touren, utan mest halvbranta stigningar längs med breda landsvägar som är hyfsat lätta att kontrollera för ett starkt stall så som Team Sky.
Wiggins vann i suverän stil det klassiska etapploppet Paris-Nice och inledde i samma övertygande stil tour-uppvärmaren Criterium du Dauphine Libere. Wiggins placerade sig knapp tvåa i prologen, före bland annat tempovärldsmästaren Tony Martin (som dock återhämtar sig från en olycka tidigare i vår) och fjolårets tourvinnare Cadel Evans.
Det är nästan komiskt hur de brittiska cykelblaskorna hyllar Wiggins. Fanklubb, liksom.
Men faktum är att det största hotet mot Wiggins tourtriumf är en annan av den brittiska fanklubbens favoriter: nya stallkamraten Mark Cavendish. Cavendish som siktar på att utöka sitt segersaldo i touren och som är storfavorit till poängtävlingen är inte den typ av sprinter som vinner etapper på egen hand, utan han behöver stallkamrater som drar upp spurten. Wiggins behöver hjälpryttare i bergen. Frågan är hurdant lag Team Sky ska utse och hur stalledningen väljer att deponera hjälpryttarnas krafter. Det är lätt för Wiggins och Cavendish att i nuläget säga att de kommer bra överens, men låt oss se hurdant ljud det är i den franska koskällan i juli.
Wiggins lär inte heller vara den mest osjälviska och uppoffrande lagkaptenen att ha att tas med, om man får tro före detta stallkompisen i Garmin-Transitions, David Millar. Millar skrev i sin avslöjande självbiografi hur Wiggins var otacksam och struntade i att jobba för stallets etappseger i Paris, fast stallkamraterna hjälpt honom till en överraskande fjärde plats. Själv hoppas jag nästan att Andy Schleck mot alla odds får till det och tar en äkta tourseger, i stället för den som gavs honom efter att Alberto Contador diskats 2010.
Mångkunniga journalisten Marcus Lindqvist har tillbringat största delen av sin fritid under de senaste femton åren med att träna och tävla i cykling och triathlon samt entusiastiskt följa ishockey,cykling,basket och annan idrott. Som aktiv idrottare samt som journalist med utrikesnyheter,ekonomi och sport som specialområden förhåller sig skribenten extremt kritiskt till sportklicheer och dumma bortförklaringar.