Det är inte Arto Bryggares fel att han framstår som en pajas. Han försöker vara en seriös politiker, väcka allvarlig debatt och drömmer om att bli invald i riksdagen i vår. Han gör säkert uppriktigt arbete för att uppnå sina målsättningar. Men det går inte att ta honom på allvar.
I sitt öppna brev på Facebook sågar han Nora Toivo, häcklöparen som vågade tala ut om ett tabulagt ämne: om hur toppidrottare förväntas se bra ut. Bryggare skriver att Toivo fått en hel del uppmärksamhet med sitt blogginlägg och fortsätter med att konstatera att hon aldrig kan uppnå sin dröm om att tävla i OS eller VM – för hon är inte tillräckligt begåvad. Bryggare berömmer henne för att hon säkert försöker och tränar bra, men hon räcker bara inte. Sedan fortsätter han med att beskriva hur hårt världseliten tränar och hur vältrimmade deras kroppar är.
Så otroligt klantigt sagt av Bryggare. Toivos inlägg som ni kan läsa i sin helhet här är fullständigt relevant och sakligt och tar upp en viktig fråga i dagens utseendeorienterade samhälle. Jag förstår att Bryggare är lite avundsjuk och behöver publicitet inför riksdagsvalet, men det här är bara pinsamt. Det spelar ingen roll om han har rätt i att hon aldrig kan nå OS eller VM – det är inte poängen.
Här kan du läsa Bryggares inlägg i sin helhet. Det framstår som ett mysterium varför Bryggare överhuvudtaget väljer att uttala sig. Toivo blev närmast förbluffad över att få ett direkt och framfusigt svar av Bryggare, som hon aldrig ens träffat.
För mig förlorade Bryggare all trovärdighet efter att han i samband med fotbolls-VM Facebook-länkat till en ”nyhet” om att hela Hollands landslag åkt dit för dopning, men att Fifa mörkat det. Det handlade om en satirisk nyhetssajt, Nationalreport.net, som inte precis gör någon hemlighet av att artiklarna är på skämt.
Skulle ni vilja välja in en kille i riksdagen som inte kan skilja mellan satir och allvar? Tar ni en sådan kille på allvar? Med all respekt för Bryggares karriär och VM-silver (under en tid då dopningen var utbredd inom friidrotten), han talar bara strunt.
Mångkunniga journalisten Marcus Lindqvist har tillbringat största delen av sin fritid under de senaste femton åren med att träna och tävla i cykling och triathlon samt entusiastiskt följa ishockey,cykling,basket och annan idrott. Som aktiv idrottare samt som journalist med utrikesnyheter,ekonomi och sport som specialområden förhåller sig skribenten extremt kritiskt till sportklicheer och dumma bortförklaringar.