Marcus Lindqvist gillar när hjärta vinner över taktik.

Okategoriserad

För många tävlingscyklister?

25 apr , 2012, 19.03 Marcus Lindqvist

 

Jag har dragit slutsatsen att Cykelunionen inte vill ha fler utövare i Finland. Eller så känns det, fast jag vet att reglerna som skrämmer iväg nykomlingar inte är uppfunna i Finland utan av UCI.
När jag som triathlet förberedde min rigg för ett simpelt 10 km långt tempolopp tvingades jag bland annat flytta min sadel 5 cm bakåt, för enligt UCI:s regler måste den vara minst 5 cm bakom vevlagret. Följden är att så gott som alla tempocyklister sitter alldeles på spetsen av sadeln, eftersom höftvinkeln blir mindre och det är lättare att rekrytera framlårmusklerna på det viset.

Jag har tur som kommer så lindrigt undan. Jag vet flera andra som tvingats köpa ny aerobåge, eftersom den som de har inte uppfyller reglerna. Bågen får vara högst tre gånger bredare än den är tjock. Kostar 500-1000 euro.

I tempo gäller också bland annat följande regler: det får vara högst 75 cm mellan vevlagret och setsen av handtagen på styrstången. Av morfologiska skäl (på riktigt) får det här måttet vara 80 cm. Enligt en källa som är insatt i reglementet uppfyller i praktiken alla som är längre än 170 cm kriterierna för att hänvisa till morfologiska skäl.

Sadeln måste vara vågrät. Även om det är betydligt bekvämare och naturligare att den lutar alldeles lite framåt.

Aerobågen måste vara vågrät. Varför det? Jag tycker det ser fånigt ut med Floyd Landis-positionen, men varför ska det vara förbjudet.

I alla cykellopp gäller det att cykeln måste väga minst 6.7 kg. Helt idiotiskt, när en modern ram tillverkad av rymdåldersmaterial som väger 5 kg garanterat håller mera än en gammal stålram som väger 12 kg.

I övrigt också är det svårt att föreställa sig varför reglerna finns till. I triathlon brukar funktionärerna kolla att bromsarna fungerar, att hjälmen går att knäppa fast och, i draftfria tävlingar där klungåkning är tillåtet, att aerobågen av säkerhetsskäl inte är längre fram än bromshandtagen. I cykeltävlingar går funktionärerna med vattupass och våg.

Jag vet väldigt många triathleter som inte har lust att delta i cykellopp mera, eftersom de inte känner för att justera cykeln för varje liten träningstävling. De här reglerna tillämpas nämligen inte bara typ i FM-tempo, utan i alla åldersklasser och i princip i alla förbundssanktionerade tävlingar.

Men kanske Cykelunionen tycker det finns för många utövare. Håll er borta, liksom.

Jag känner massor

Om bloggaren

Mångkunniga journalisten Marcus Lindqvist har tillbringat största delen av sin fritid under de senaste femton åren med att träna och tävla i cykling och triathlon samt entusiastiskt följa ishockey,cykling,basket och annan idrott. Som aktiv idrottare samt som journalist med utrikesnyheter,ekonomi och sport som specialområden förhåller sig skribenten extremt kritiskt till sportklicheer och dumma bortförklaringar.

Kalender

april 2012
M T O T F L S
« mar   maj »
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
30  

Kategorier

Kommenteringen är stängd.