Medaljer vet ju alla. Ni vet, guld, silver, brons. Men vad är det där med poäng som Finlands idrottspampar dillar om?
Olympiska kommitténs ordförande Roger Talermo sade i Yles OS-sändning att OS-guldmedaljören i Peking, trapskytten Satu Mäkelä-Nummela, inte alls misslyckades i London. Sjunde är riktigt bra. Poängplacering. Alltså vad?
Poäng delas ut till de åtta bästa i varje tävling. Finlands målsättning inför London var tre medaljer och sex poängplaceringar.
Har aldrig hört om att någon annan nation räknar placeringar bland de åtta bästa. Det är antingen medalj eller övriga placeringar. Känns lite desperat. Som att räkna målchanser när Finland föll ut i kvartsfinalen i hockey-VM.
För idrottaren själv är det förstås stor skillnad mellan att vara typ femte eller tjugonde i OS, beroende lite på idrottsgrenen. Men annars är det helt huvudlöst att räkna poängplaceringar.
För det första är det väldigt orättvist. Pia Sundstedt var tjugonde i linjeloppet, men i landsvägscyklingen kvittar det om du rullar i mål som femte eller som sextiofemte i huvudklungan. Hennes aktivitet var säkert mer poängvärd än Mäkelä-Nummelas tävling som tog slut i kvalet. Eller vad sägs om Ville Långs kamp mot världstvåan Chong Wei, som visserligen var på väg tillbaka från en skada? Inte värt ett skvatt i olympiska kommitténs poängskala. Fånigt.
Jag inser förstås att grenförbunden gärna hänvisar till poängplaceringar när de tigger stödpengar. Men undervisningsministeriet och olympiska kommittén borde ha bättre, mer kvalitativa kriterier för resursfördelningen.
Så vad är vitsen med att räkna poäng? Säg det. Visar det att vårt toppidrottssystem fungerar, fast vi inte får en enda medalj? Höjer det vårt status bland industriländerna om vi tar si och så många poäng i OS? Blir våra barn friskare och intelligentare?
Detsamma kan förstås sägas om medaljtabellerna. På vilket sätt är ett land som Kina som med sin miljardbefolkning och sitt generöst statsfinansierade idrottsprogram ligger i topp i OS-medaljstatistiken förmer än Finland?
Det fina med idrottsframgång och OS-medaljer som jag ser det är att det inspirerar unga och äldre att idrotta och motionera, skapar gemensamma, positiva samtalsämnen och stärker en positiv nationell självkänsla. Om Tero Pitkämäki tar ett OS-guld i spjut kan det uppfylla de nyss nämnda målsättningarna. Men om Satu Mäkelä-Nummela blir sjunde i ett trapkval som inte ens gick att se i teve är det nog inte många som bryr sig. Så glöm poängen, va?
’
Till exempel var Pia Sundstedt tjugonde i damernas linjelopp, men det kvittar totalt för
Mångkunniga journalisten Marcus Lindqvist har tillbringat största delen av sin fritid under de senaste femton åren med att träna och tävla i cykling och triathlon samt entusiastiskt följa ishockey,cykling,basket och annan idrott. Som aktiv idrottare samt som journalist med utrikesnyheter,ekonomi och sport som specialområden förhåller sig skribenten extremt kritiskt till sportklicheer och dumma bortförklaringar.