Höghöjdsläger

Peloton à deux vitesses. Fransmännens cyniska sätt att beskriva de långa, mörka åren för fransk cykelsport efter Festinaaffären 1998 vittnar om frustration och bitterhet.

Efter att Festinastallets systematiska dopning avslöjats och natonialhjälten Richard Virenques namn svärtats gick de franska myndigheterna hårt åt dopningen. Frankrike var ett av de första länderna som kriminaliserade distribution och innehav av dopning och ertappade dopare fick hårda straff.

Ingen fransk cyklist ville eller vågade längre använda dopning av rädsla för att bli stigmatiserade och inburade i fängelse. Lite som Finland efter Lahtisskandalen.

Samtidigt fortsatte cyklister av andra nationaliteter att dopa sig, även om det skedde mer diskret än förut. Därav ”deux vitesses” – de som dopar sig och de som inte dopar sig borde inte ens tävla i samma kategori.

Det skulle ta länge innan Frankrikes cykling skulle resa sig igen. Men nu är vi där.

Lördagens individuella tempolopp i Tour de France säkerställde slutligen att två fransmän ställer sig på podiet i Paris – för första gången sedan 1997, då Virenque, av alla, var tvåa. Jean–Christophe Péraud gjorde ett starkt lopp och gick, trots en punktering och ett påföljande cykelbyte – förbi landsmannen Thibault Pinot som kan trösta sig med maillot blanc och segern i U25–tävlingen.

Romain Bardet, Pérauds stallkamrat i AG2R drabbades också av en punktering och missade knappt femte plats till Teejay Van Garderen, men slutade tvåa i ungdomstävlingen. Europcars Bryan Coquard ser ut att sluta tvåa i poängtävlingen, bakom överlägsne Peter Sagan.

Tony Gallopin innehade den gula ledartröjan, maillot jaune, på Frankrikes nationaldag 14 juli, av alla dagar. Dessutom vann han en etapp ett par dagar senare med en vältajmad attack i slutet.

Bardets och Pérauds stallkamrat i AG2R, Blel Kadri, vann i sin tur den åttonde etappen. Hans största seger hittills i karriären.

Péraud är redan 37 och en av de äldsta i Tour de Frances historia att ställa sig på podiet i Paris, men Pinot och Bardet är unga och därmed ser framtiden för Frankrikes cykelsport ut att vara tryggad.

Från förut har Frankrike två ytterst lovande sprintrar i Nacer Bouhanni och Arnaud Démare, båda stallkamrater med Thibault Pinot (och Jussi Veikkanen, för övrigt) i FDJ. Bouhanni gjorde redan rent hus i Giro d’Italia, där han vann tre etapper och samtidigt poängtävlingen.

Inte ett spår finns kvar av Storbritanniens dominans under de senaste åren i Tour de France. Sprinterässet Mark Cavendish kraschade under den första etappen, medan fjolårets segrare i sammandraget Chris Froome tvingades avbryta på den femte etappen. Richie Porte som ersatte honom som ledare för Team Sky visade sig vara totalt ur form i bergen och Sky, som för ett par år sedan i suverän stil dominerade etapploppen, vann inte en enda etapp (det här vågar jag säga fastän söndagens etapp med mål på Champs d’Élysée kvarstår).

Ramunas Navardauskas etappseger på fredagens etapp med målgång i Bergerac var ett taktiskt mästerdrag. Garmin–Sharp med sportdirektören Charly Wegelius som en av sina generaler placerade Tom Jelte Slagter i den tidiga utbrytningen, varefter han kunde hjälpa Navardauskas att dra upp en lucka på den sista höjden före målgången. Förstås, det krävdes lite tur och gynnsamma förhållanden också. Ösregnet gjorde det svårt för sprinterstallen att hala in litauern och en krasch med omkring 3 km kvar gjorde slutligen slut på jakten. Enormt viktig seger för Garmin–Sharp och plåster på såren efter Jack Bauers nesliga förlust i söndags.

Tinkoff–Saxo har tre etappsegrar genom bergskungen Rafal Majka och Michael Rogers, Omega Pharma–Quickstep har också tre genom Matteo Trentin och Tony Martin, Marcel Kittel har tagit lika många för Giant–Shimano, Alexander Kristoff har gett sitt Katusha två segrar, Blel Kadri har vunnit en etapp för AG2R, Tony Gallopin och André Greipel vann varsin etapp för Lotto–Belisol, Lars Boom vann den svåra kullerstensetappen för Belkin och Navardauskas gav Garmin–Sharp en seger. Men flest etappsegrar har – Astana. Samtliga fyra etappsegrar har tagits med stil av suveräne Vincenzo Nibali, som blir första italienska segrare i sammandraget sedan Marco Pantani 1998.

Det har varit en något urvattnad Tour de France utan storfavoriterna Chris Froome och Alberto Contador, för att inte nämna Nairo Quintana, som inte ens kom till start i Yorkshire. Men det fina i kråksången är att det gav fransk cykling ytterligare ett lyft, för Pinot och Péraud hade knappast nått podiet om den ovannämnda trion varit med i leken. Quintana hade sannolikt också tagit hem ungdomstävlingen. Men onekligen är det festligt och bra för cykelsporten att fransmännen når framgångar i sin egen tävling. Kanske arrangörerna, ASO; också förlägger starten i Frankrike 2016 (Manche lär ansöka om le Grand Départ 2016, men 2015 går starten i holländska Utrecht).

För första gången sedan