Höghöjdsläger

Cancellara redan nu en av de största
För några år sedan anklagades han på fullt allvar för att ha en dold motor i sin cykel. Då hade han precis vunnit kullerstensklassikerna Ronde Van Vlaanderen och Paris–Roubaix lika lekande lätt som om han, tja, haft en motorcykel.
Uppgifterna visade sig givetvis vara båg (ryktesspridningen ledde till att internationella cykelunionen UCI började skanna cyklarna före tävling) och Cancellara har fortsatt dominera. I söndags skrev han ytterligare ett stycke historia, då han som en av sex cyklister i Ronde Van Vlaanderens 101–åriga historia rodde hem sin sjätte seger.
Inkommande söndag kan schweizaren bli den första någonsin som för tredje gången vinner Flandern runt och Paris–Roubaix under samma vår. En inte oansenlig bedrift, med tanke på att inte ens sådana belgiska legender som Eddy Mercx, Johan Museeuw och Tom Boonen mäktat med det.
I de senaste elva så kallade monumenten som Cancellara fullföljt har han åstadkommit resultatraden 1–1–2–3–2–2–3–1–1–2–1. Till monumenten, gräddan av endagsklassikerna, räknas förutom Ronde Van Vlaanderen och Paris–Roubaix också Milan–San Remo, Liège–Bastogne–Liège och Giro di Lombardia.
Schweizaren är som gjord för kullerstenarna: han är kraftigt byggd, han har en förmåga att producera extremt hög effekt i 10–30 minuter ( vilket skulle bevisas av otaliga VM– och OS–guld i tempo) och han har den taktiska kylan som krävs. Redan nu kan han titulera sig som en av de största i cykelmonumentens historia.
– Ledsen för belgarnas skull, som ha sade efter att ha besegrat tre hemmasöner i slutspurten i söndags.